CCT Intermodal Sweden AB
En sammanställning av vad som står för
EU:s framtida utveckling!
Den överlägset största
utmaningen som transportsektorn står inför är att avsevärt minska
dess utsläpp och bli mer hållbara. EU:s totala utsläpp av
växthusgaser är EU:s mål att minst -55 % minskningsmål för
växthusgaser till 2030 och klimatneutralitet till 2050.
Att
säkerställa att vårt transportsystem verkligen är
motståndskraftigt mot framtida kriser måste därför också vara en
centrala mål för EU:s transportpolitik framöver. Grönare
rörlighet måste vara den nya licensen för transportsektorn för
att växa. Ett prisvärt järnvägsnät för höghastighetståg, en
riklig infrastruktur för laddning och tankning för
noll-emissionsfordon och leverans av förnybara och koldioxidsnåla
bränslen,
Digitaliseringen
kommer att bli en oumbärlig drivkraft för moderniseringen av hela
systemet. Stöd
för
2030 klimat målsplan, med rätt ambitionsnivå, med
kombination av politiska åtgärder kan ge en 90 % minskning av
transportsektorns utsläpp till 2050.
Senast 2030:
• Minst 30 miljoner nollutsläppsfordon
kommer att köras på de europeiska vägarna.
• 100 europeiska
städer ska vara klimatneutrala.
•
Höghastighetstågtrafiken fördubblas.
• Schemalagda
kollektivresor på under 500 km bör vara koldioxidneutrala inom
EU.
• Automatisk mobilitet kommer att användas i stor
skala.
• Nollutsläppsfartyg blir färdiga för
marknaden
Senast 2035:
• stora flygplan med
nollutsläpp kommer att bli klara för marknaden.
Senast
2050:
• Nästan alla bilar, skåpbilar, bussar och nya
tunga fordon kommer att ha nollutsläpp.
•
godstrafiken på järnväg kommer att fördubblas.
•
Höghastighetstågtrafiken kommer att tredubblas.
• Det
multimodala transeuropeiska transportnätet (TEN-T) utrustat för
hållbara och smarta transporter med höghastighetsanslutning kommer
att fungera för ett omfattande nätverket.
Den europeiska gröna avtalen
kräver en 90 % minskning av utsläppen av växthusgaser från
transporter, för att EU, att bli en klimatneutral ekonomi till 2050.
Kommer att kräva flytt av betydande mängd gods till järnväg,
inre vattenvägar och närsjöfart);
Vi
måste stödja forskning och innovation (FoI) om konkurrenskraftiga,
hållbara och cirkulära produkter och tjänster, se till att rätt
fordon och bränslen levereras av industrin, installera den
nödvändiga infrastrukturen och stimulera efterfrågan från
slutanvändare. Detta är viktigt för att nå våra klimatmål för
2030 och 2050 samt noll föroreningsambition och att göra det
möjligt för europeiska företag att förbli industriledare globalt.
Även
om marknaden växer snabbt är andelen låg- och nollutsläppsfordon
i fordonsflottan alldeles för låg idag. Dessutom kommer den nya
förordningen om batterier att säkerställa att batterier placeras
på EU-marknaden är hållbara och säkra under hela sin livscykel.
Utvecklingen
av vägfordonsmotorer mot nollutsläpp löser inte som sådan problem
som uppstår vid användningen av däck, som fortfarande orsakar
buller och mikroplaster. De senare förorenar våra vatten och hav
och kan i slutändan komma in i mat kedjan.
Tillverkarna
investerar också i vätgas bränslecell fordon, särskilt främst
för användning i kommersiella flottor, bussar och tunga
transporter. Järnvägstransporter kommer också behöver
elektrifieras ytterligare; varhelst detta inte är genomförbart bör
användningen av vätgas och bränsleceller öka.
EU:s
internationella utsläpp från sjöfart och luftfart har ökat med
mer än 50 % sedan 1990. Åtgärder inom dessa sektorer är
brådskande.
Ambitiöst
för att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen från
flygplan och fartyg standarder för deras utformning och drift måste
främjas.
Att
sätta den europeiska transporten på rätt spår för framtiden
medföra betydande miljövinster. "Ladda och tanka". Till
2025 är målet att bygga hälften av de 1 000 vätgasstationerna och
en miljon av 3 miljoner offentliga laddningspunkter som behövs fram
till 2030.
Europa
måste också få ett slut på den ihållande fragmenteringen och den
genomgripande bristen på driftskompatibel laddning/tankning tjänster
över hela Europa för alla transportsätt. Inlands- och havshamnar
har en stor potential att bli nya rena energi nav för integrerade
elsystem, vätgas och andra koldioxidsnåla bränslen samt testbäddar
för återanvändning av avfall och den cirkulära ekonomin.
1. År 2030 kommer det
att finnas minst 30 miljoner nollutsläppsbilar och 80 000
noll-utsläppsbilar i drift (lastbilar).
2. År 2050 kommer nästan alla bilar, skåpbilar, bussar och nya
tunga fordon att vara noll-
utsläpp.
3.
Nollutsläpps havsgående fartyg och stora nollutsläppsflygplan
kommer att bli
marknadsklar 2030 respektive
EU kan inte enbart förlita sig
på tekniska lösningar: omedelbara åtgärder för att anpassa vårt
mobilitetssystem är nödvändiga för att tackla
klimatförändringarna och minska föroreningarna.
För
att uppnå detta bör Europa bygga ett högkvalitativt transportnät
med höghastighetståg på korta och medel avstånd och med rena
flygtjänster som förbättrar täckningen av långdistansrutter.
Erbjuda
resenärerna till 2030 koldioxidneutrala val för regelbundna
kollektivresor under 500 km inom EU. Att slutföra TEN-T, inklusive
höghastighetslinjerna, kommer
att ge bättre förbindelser längs huvudkorridorerna.
Kommissionen
har förslagit
en handlingsplan för att öka långdistanspassagerare
och gränsöverskridande passagerare järnvägstjänster, pooler för
rullande materiel och riktad infrastruktur-förbättringar
för
att öka nya tågtjänster, även på natten.
Det
gemensamma europeiska järnvägsområdet måste stärkas och
kommissionen kommer att överväga åtgärder för att utöka
järnvägsområdet järnvägsmarknaden, tillgodose järnvägsföretagens
behov av tillgång till högkvalitativ kapacitet för att
maximeraanvändning av järnvägsinfrastruktur.
Grönare godstransporter
Den
europeiska gröna avtalet kräver att en avsevärd del av de 75 % av
godstransporter på väg som transporteras i dag övergår till
järnväg och inre vattenvägar. Brådskande åtgärder måste därför
vidtas med tanke på de begränsade framsteg som gjorts till dagens
datum: Som exempel hade järnvägstrafikens andel av
inlandsgodstransporter sjunkit till 17,9 % år 2018 från 18,3 % år
2011.
Att
stödja miljövänligare gods-verksamhet i Europa, det befintliga
ramverket för intermodala transporter behöver en rejäl förnyelse
och måste omvandlas till ett effektivt verktyg. Multimodal logistik
måste vara en del av denna omvandling, även inom och utanför
stadsområden.
Bristen
på omlastningsinfrastruktur, och i synnerhet multimodala
inlandsterminaler, är uttalad i vissa delar av Europa och bör ges
högsta prioritet. Dessutom bör transportsystemet fungera mer
effektivt överlag med förbättrad omlastningsteknik. I slutändan
måste alla transportsätt för gods samlas via multimodala
terminaler.
Järnvägsgods
behöver ett-kraftigt lyft genom ökad kapacitet, stärkt
gränsöverskridande samordning och samarbete mellan järnväg och
andra infrastrukturförvaltare, bättre övergripande förvaltning av
järnvägsnätet och införande av ny teknik såsom digital koppling
och automation.
Milstolpar
för att flytta mer aktivitet mot mer hållbara transportsätt:
Schemalagda
kollektivresor under 500 km bör vara koldioxidneutrala 2030 inom EU.
Trafiken
på höghastighetståg kommer att fördubblas till 2030 och
tredubblas till 2050.
År
2030 kommer det att finnas minst 100 klimatneutrala städer i Europa. Godstrafiken
på järnväg kommer att öka med 50 % till 2030 och fördubblas till
2050. 35
Transporter
på inre vattenvägar och närsjöfart kommer att öka med 25 % till
2030 och med 50 % till 2050.
Trots
långvariga politiska åtaganden för rättvis och effektiv
prissättning på transporter har framstegen varit begränsade. Principerna "förorenaren betalar" och "användaren
betalar" måste implementeras utan dröjsmål i alla
transportsätt.
Det
krävs betydande framsteg när det gäller effektiva avgifter för
användning av infrastruktur, särskilt inom vägtransporter.
2030 kommer järnvägs-
och vattenbaserade intermodala transporter att kunna konkurrera på
jämställda villkor med transporter endast på väg i EU40.
Alla externa kostnader för
transport inom EU kommer att täckas av transportanvändarna senast
2050.
Kommissionen
kommer att driva forskningen och spridningen av innovativ och hållbar
teknik inom transport. Investeringar i gemensamma
lösningar kommer att bana väg för viktiga genombrott och miljö
vinster under de kommande åren och decennierna.
Till
2030 kommer sömlös multimodal passagerartransport att underlättas
genom integrerad elektroniska biljetter och godstransporter kommer
att vara papperslösa.
Till
2030 kommer
automatiserad mobilitet att implementeras i stor skala.
EU
har nu en möjlighet att bygga ett mobilitetssystem som är hållbart,
smart och motståndskraftigt.
Ett system för kommande generationer. Bara för att slutföra Ten-T Core-nätverket och bygga det som ett
verkligt multimodalt system, behövs 300 miljarder euro över de
kommande tio åren. Dessa investeringar är nyckeln till att stärka
den inre marknaden.
Investeringar
i transportinfrastruktur i hela EU är nyckeln till att säkerställa
anslutning, den hållbara funktionen ekonomin och sammanhållningen
mellan medlemsstaterna. TEN-T-projekten. Kommissionen kommer också
att se till att de nya TEN-T-riktlinjerna är överensstämmer med
principen om att inte göra någon betydande skada och den europeiska
gröna avtalet.
Alla
nödvändiga åtgärder måste vidtas för att slutföra TEN-T i tid.
Kommissionen kommer att föreslå att stärka de europeiska
samordnarnas roll för att driva framsteg på transportkorridorer
över hela kontinenten att söka deras färdigställande senast 2030.
Transportsystemets
säkerhet är avgörande och bör aldrig äventyras. Cirka 22 700
människor förlorade sina liv på EU -vägar 2019, och för varje
dödad, har cirka fem ytterligare allvarliga skador med
livsförändrade konsekvenser.
Milstolpar mot motståndskraftig rörlighet:
Ett multimodalt
transeuropeiskt transportnät utrustat för hållbart och
smart transport med höghastighetsanslutning kommer att vara i
drift 2030 för kärnan av nätverket och senast 2050 för det
heltäckande nätverket.
Återhämtningen
från krisen orsakad av covid-19-pandemin bör användas för att
påskynda avkarboniseringen och modernisering av hela transport- och
mobilitetssystemet,
Länk till dokumentet TEN-T, svenska versionen
This site was created with the Nicepage