CCT Intermodal Sweden AB

EU:s VISION

Den överlägset största utmaningen som transportsektorn står inför är att avsevärt minska dess utsläpp och bli mer hållbara. EU:s totala utsläpp av växthusgaser är EU:s mål att minst -55 % minskningsmål för växthusgaser till 2030 och klimatneutralitet till 2050
 
Att säkerställa att vårt transportsystem verkligen är motståndskraftigt mot framtida kriser måste därför också vara en centrala mål för EU:s transportpolitik framöver. Grönare rörlighet måste vara den nya licensen för transportsektorn för att växa. Ett prisvärt järnvägsnät för höghastighetståg, en riklig infrastruktur för laddning och tankning för noll-emissionsfordon och leverans av förnybara och koldioxidsnåla bränslen,
 
Digitaliseringen kommer att bli en oumbärlig drivkraft för moderniseringen av hela systemet. Stöd för 2030 klimat målsplan, med rätt ambitionsnivå, med kombination av politiska åtgärder kan ge en 90 % minskning av transportsektorns utsläpp till 2050.

Senast 2030:
• Minst 30 miljoner nollutsläppsfordon kommer att köras på de europeiska vägarna.
• 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala.
• Höghastighetstågtrafiken fördubblas.
• Schemalagda kollektivresor på under 500 km bör vara koldioxidneutrala inom EU.
• Automatisk mobilitet kommer att användas i stor skala.
• Nollutsläppsfartyg blir färdiga för marknaden

Senast 2035:
• stora flygplan med nollutsläpp kommer att bli klara för marknaden.

Senast 2050:
• Nästan alla bilar, skåpbilar, bussar och nya tunga fordon kommer att ha nollutsläpp.
• godstrafiken på järnväg kommer att fördubblas.
• Höghastighetstågtrafiken kommer att tredubblas.
• Det multimodala transeuropeiska transportnätet (TEN-T) utrustat för hållbara och smarta transporter med höghastighetsanslutning kommer att fungera för ett omfattande nätverket. 

Den europeiska gröna avtalen kräver en 90 % minskning av utsläppen av växthusgaser från transporter, för att EU, att bli en klimatneutral ekonomi till 2050. Kommer att kräva flytt av betydande mängd gods till järnväg, inre vattenvägar och närsjöfart); 

Vi måste stödja forskning och innovation (FoI) om konkurrenskraftiga, hållbara och cirkulära produkter och tjänster, se till att rätt fordon och bränslen levereras av industrin, installera den nödvändiga infrastrukturen och stimulera efterfrågan från slutanvändare. Detta är viktigt för att nå våra klimatmål för 2030 och 2050 samt noll föroreningsambition och att göra det möjligt för europeiska företag att förbli industriledare globalt.
  
Även om marknaden växer snabbt är andelen låg- och nollutsläppsfordon i fordonsflottan alldeles för låg idag. Dessutom kommer den nya förordningen om batterier att säkerställa att batterier placeras på EU-marknaden är hållbara och säkra under hela sin livscykel.
   
Utvecklingen av vägfordonsmotorer mot nollutsläpp löser inte som sådan problem som uppstår vid användningen av däck, som fortfarande orsakar buller och mikroplaster. De senare förorenar våra vatten och hav och kan i slutändan komma in i mat kedjan. Tillverkarna investerar också i vätgas bränslecell fordon, särskilt främst för användning i kommersiella flottor, bussar och tunga transporter. Järnvägstransporter kommer också behöver elektrifieras ytterligare; varhelst detta inte är genomförbart bör användningen av vätgas och bränsleceller öka.
 
EU:s internationella utsläpp från sjöfart och luftfart har ökat med mer än 50 % sedan 1990. Åtgärder inom dessa sektorer är brådskande.
   
Ambitiöst för att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen från flygplan och fartyg standarder för deras utformning och drift måste främjas. 

Att sätta den europeiska transporten på rätt spår för framtiden medföra betydande miljövinster. "Ladda och tanka". Till 2025 är målet att bygga hälften av de 1 000 vätgasstationerna och en miljon av 3 miljoner offentliga laddningspunkter som behövs fram till 2030. 
   
Europa måste också få ett slut på den ihållande fragmenteringen och den genomgripande bristen på driftskompatibel laddning/tankning tjänster över hela Europa för alla transportsätt. Inlands- och havshamnar har en stor potential att bli nya rena energi nav för integrerade elsystem, vätgas och andra koldioxidsnåla bränslen samt testbäddar för återanvändning av avfall och den cirkulära ekonomin.


1. År 2030 kommer det att finnas minst 30 miljoner nollutsläppsbilar och 80 000 noll-utsläppsbilar i drift (lastbilar).
2. År 2050 kommer nästan alla bilar, skåpbilar, bussar och nya tunga fordon att vara noll-
utsläpp.
3. Nollutsläpps havsgående fartyg och stora nollutsläppsflygplan kommer att bli
marknadsklar 2030 respektive 


EU kan inte enbart förlita sig på tekniska lösningar: omedelbara åtgärder för att anpassa vårt mobilitetssystem är nödvändiga för att tackla klimatförändringarna och minska föroreningarna. 

För att uppnå detta bör Europa bygga ett högkvalitativt transportnät med höghastighetståg på korta och medel avstånd och med rena flygtjänster som förbättrar täckningen av långdistansrutter. 

Erbjuda resenärerna till 2030 koldioxidneutrala val för regelbundna kollektivresor under 500 km inom EU. Att slutföra TEN-T, inklusive höghastighetslinjerna, kommer att ge bättre förbindelser längs huvudkorridorerna. 

Kommissionen har förslagit en handlingsplan för att öka långdistanspassagerare och gränsöverskridande passagerare järnvägstjänster, pooler för rullande materiel och riktad infrastruktur-förbättringar för att öka nya tågtjänster, även på natten.
   
Det gemensamma europeiska järnvägsområdet måste stärkas och kommissionen kommer att överväga åtgärder för att utöka järnvägsområdet järnvägsmarknaden, tillgodose järnvägsföretagens behov av tillgång till högkvalitativ kapacitet för att maximeraanvändning av järnvägsinfrastruktur.


Grönare godstransporter
Den europeiska gröna avtalet kräver att en avsevärd del av de 75 % av godstransporter på väg som transporteras i dag övergår till järnväg och inre vattenvägar. Brådskande åtgärder måste därför vidtas med tanke på de begränsade framsteg som gjorts till dagens datum: Som exempel hade järnvägstrafikens andel av inlandsgodstransporter sjunkit till 17,9 % år 2018 från 18,3 % år 2011.
  
Att stödja miljövänligare gods-verksamhet i Europa, det befintliga ramverket för intermodala transporter behöver en rejäl förnyelse och måste omvandlas till ett effektivt verktyg. Multimodal logistik måste vara en del av denna omvandling, även inom och utanför stadsområden. 
    
Bristen på omlastningsinfrastruktur, och i synnerhet multimodala inlandsterminaler, är uttalad i vissa delar av Europa och bör ges högsta prioritet. Dessutom bör transportsystemet fungera mer effektivt överlag med förbättrad omlastningsteknik. I slutändan måste alla transportsätt för gods samlas via multimodala terminaler.
    
Järnvägsgods behöver ett-kraftigt lyft genom ökad kapacitet, stärkt gränsöverskridande samordning och samarbete mellan järnväg och andra infrastrukturförvaltare, bättre övergripande förvaltning av järnvägsnätet och införande av ny teknik såsom digital koppling och automation. 


Milstolpar för att flytta mer aktivitet mot mer hållbara transportsätt: 
Schemalagda kollektivresor under 500 km bör vara koldioxidneutrala 2030 inom EU. Trafiken på höghastighetståg kommer att fördubblas till 2030 och tredubblas till 2050. År 2030 kommer det att finnas minst 100 klimatneutrala städer i Europa. Godstrafiken på järnväg kommer att öka med 50 % till 2030 och fördubblas till 2050. 35 Transporter på inre vattenvägar och närsjöfart kommer att öka med 25 % till 2030 och med 50 % till 2050.
                                          
Trots långvariga politiska åtaganden för rättvis och effektiv prissättning på transporter har framstegen varit begränsade. Principerna "förorenaren betalar" och "användaren betalar" måste implementeras utan dröjsmål i alla transportsätt. 
   
Det krävs betydande framsteg när det gäller effektiva avgifter för användning av infrastruktur, särskilt inom vägtransporter. 
 
2030 kommer järnvägs- och vattenbaserade intermodala transporter att kunna konkurrera på jämställda villkor med transporter endast på väg i EU40. 
    
Alla externa kostnader för transport inom EU kommer att täckas av transportanvändarna senast 2050. 
    
Kommissionen kommer att driva forskningen och spridningen av innovativ och hållbar teknik inom transport. Investeringar i gemensamma lösningar kommer att bana väg för viktiga genombrott och miljö vinster under de kommande åren och decennierna.

Till 2030 kommer sömlös multimodal passagerartransport att underlättas genom integrerad elektroniska biljetter och godstransporter kommer att vara papperslösa.


Till 2030 kommer automatiserad mobilitet att implementeras i stor skala. EU har nu en möjlighet att bygga ett mobilitetssystem som är hållbart, smart och motståndskraftigt.

Ett system för kommande generationer. Bara för att slutföra Ten-T Core-nätverket och bygga det som ett verkligt multimodalt system, behövs 300 miljarder euro över de kommande tio åren. Dessa investeringar är nyckeln till att stärka den inre marknaden.
    
Investeringar i transportinfrastruktur i hela EU är nyckeln till att säkerställa anslutning, den hållbara funktionen ekonomin och sammanhållningen mellan medlemsstaterna. TEN-T-projekten. Kommissionen kommer också att se till att de nya TEN-T-riktlinjerna är överensstämmer med principen om att inte göra någon betydande skada och den europeiska gröna avtalet.
  
Alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att slutföra TEN-T i tid. Kommissionen kommer att föreslå att stärka de europeiska samordnarnas roll för att driva framsteg på transportkorridorer över hela kontinenten att söka deras färdigställande senast 2030. 
    
Transportsystemets säkerhet är avgörande och bör aldrig äventyras. Cirka 22 700 människor förlorade sina liv på EU -vägar 2019, och för varje dödad, har cirka fem ytterligare allvarliga skador med livsförändrade konsekvenser. 

Milstolpar mot motståndskraftig rörlighet: 
Ett multimodalt transeuropeiskt transportnät utrustat för hållbart och smart transport med höghastighetsanslutning kommer att vara i drift 2030 för kärnan av nätverket och senast 2050 för det heltäckande nätverket. 
    
Återhämtningen från krisen orsakad av covid-19-pandemin bör användas för att påskynda avkarboniseringen och modernisering av hela transport- och mobilitetssystemet,

Länk till dokumentet TEN-T, svenska versionen 


öppna dokumentet